Over the counter philosophy

Nu är jag 18 år och en vecka gammal. Jag har inte bloggat på länge, jag har verkligen haft en låång vecka. Sista veckan i skolan innan lovet är alltid värst. Jag har dock tänkt massor under denna vecka som gått, en vecka som både innehållet mitt första krogbesök och min sista julavslutning på gymnasiet. Jag är glad, och mycket tacksam för att jag äntligen slipper den enorma omständigheten som omyndigheten. Jag är glad över att jag slipper det problemet. På måndag ska jag försöka byta bank.

Jag har alltid sett mig själv som någon som alltid försöker stå för det som är ”rätt”. Nu har jag mer eller mindre blivit övertygad om att jag inte gör det på det sättet. Jag försöker alltid stå för det som jag anser är rätt, och mina åsikter går oftast inte bra ihop med andras, antingen så är jag för extrem eller så är jag inte tillräckligt extrem. Det är problematiskt. Människor som är progressiv ser mig inte som progressiv på deras sätt och icke progressiva ser mig verkligen som alldeles för progressiv. Jag försöker basera mina politiska åsikter på sunt förnuft och vissa politiska principer. I vilket fall, tillbaka problemet. Jag har en tendens att bli en antihjälte i alla sammanhang. Det är vanligare bland vissa, mindre vanligt bland andra. Detta har jag funderat på. Det gör mig ändå glad på något sätt. Jag gillar denna roll. Jag kritiserar det mesta och försöker övertyga andra om mina ställningstagande.

Om det innebär att trampa på några tår så kan jag leva med det, men jag är övertygad om att vi kan bygga ett rättvist och fritt samhälle för alla. Om det gör mig till en antihjälte i min samtid så kan jag leva med det. Vi måste självkritisera oss för att kunna utvecklas.

Jag undrar vad som får mig att omfamna min roll så väl. Jag kan inte skylla på min omgivning enbart, men jag vägrar ta ansvaret för saker jag inte påverkat. Jag är en kritiker av politiker, föräldrar, samhällsförändrare och nysofister. Jag tänker alltid låta dessa ansvara för deras handlingar och val, jag hoppas också att min barn en dag kan hålla mig ansvarig för en positiv samhällsutveckling. Shakespeare skrev om ödet, och hur det formar oss. Jag tror inte på ödet, jag tror inte ens på framtiden, men jag tror på att ordet förändring och positiv hör ihop och jag tror att vi kan göra en positiv förändring om vi grundar det på vårt sunda förnuft.

Kill your middle class indecision

So I go hunting for witches.

Undrar hur många som undrar det jag tänker på just nu.. Hm. Förhoppningsvis inte alltför många. Jag är disträ, jag är passionerad, jag är trött. Jag känner mig alldeles för ung för att känna så här. Jag behöver det inte. Jag behöver något annat. Ändå, vet jag att denna stunden och känslan är flyktig. Varje dag ändras mina tankar och känslor. Jag blir 18 på lördag. Time to save the world I guess, but then, who will take the role of a bored teenager instead of me?

I go hunting for witches.

Heads are going to roll.

Remember, remember the first of december

Ja. Jo. Imorgon kommer kablarna till FRA in.

Mycket och lite har skrivits om detta.

Det är blandade känslor här. Jag har ända från början varit en motståndare av FRA-lagen, och kommer vara tills den dagen jag dör, men det är inte heller det jag känner blandade känslor för. Det känns så bedrövligt hela grejen på ett förjävligt sätt. För att sammanfatta. Jag menar, jag har alltid varit så naiv att jag trodde att demokratin skulle i alla fall sluta med en hejdundrandes show, jag menar, det skulle inte sluta så här, och fan. Jag tror inte att det kommer att göra det. Jag vet inte hur det är med er som läser det här,  men jag tänker inte låta det sluta så här. Om demokratin kommer att försvinna, om den någonsin kommer att göra det så får den sluta med en smäll åtminstone och förhoppningsvis kommer många sörja det.

Det som händer imorgon är ett bevis för att demokratiska rättigheter kompromissas för makthavarens intressen, och det får aldrig ske i en demokrati. Imorgon är en sorgens dag, men det är inte slutet på något. Det är endast vatten på våra kvarnar som bara ökar i antal.

Imorgon bär jag sorgband på vänster arm för att sörja integritetens stilla och tysta död.

På onsdag ser jag till att jobba  för ett upprivande av FRA-lagen.

Dark as the night

Det är mycket som kan få en att fundera. Det kan vara den där artikeln i dagstidningen, eller det där nyhetsinslaget på teve efter Idol. För mig som driver en blogg som heter TankeVerksamhet så är funderingar väldigt viktigt. Jag tycker om att tänka, eller fundera och gör det väldigt ofta.

Det senaste året har saker som handlar om grundläggande demokratiska rättigheter fått mig att tänka mer och mer. Det är något som bekymrar mig rent ut sagt. Jag har länge likt många andra tagit demokratiska rättigheter för givet och utgått ifrån att dessa är på något obestridbara. Självklara.

Det verkar faktiskt inte så. På tisdag genomförs FRA-lagen och jag förstår inte hur det har gått till. Jag tror inte att varken svensk eller Piratpartist har något problem med att FRA övervakar terrorister som planerar att spränga riksdagen. Det är rent principiellt som jag och många andra anser att regeringen ska inte ha möjligheten att övervaka eller åsiktsregistrera medborgare. Det borde inte ligga i regeringens intresse att ha den möjligheten heller. Jag tror inte att Reinfeldt eller borgarna kommer att förgöra demokratin, därmed sagt så förutsätter jag inte heller någonting. Jag vet inte vad som kommer att hända om 10 år, men jag vet att, detta stämmer alltid.

Jag tänker inte förutsätta att riksdagspartierna inte spelar tärning med våra demokratiska rättigheter och därför röstar jag Pirat, därför är jag Pirat.

Till den dolda, men likaså närvarande ljusa sidan.

Det här är ett klockrent inlägg av en ung och vältalig Pirat.

Detta ger mig hopp för tillfället. Jag är alldeles för sent ute, men det får gå ändå.

Imorgon deltar jag i en debatt på en miljömässa som representant för Ung Pirat Trollhättan, i byggnad 40 Wingården på innovatumområdet, vi syns där!

Right now, I’m daydreaming of you

 Jag är inte den som gråter, eller blir överväldigad av känslor överhuvudtaget, åtminstone så har jag svårt för det. Just nu smiter nästan en tår ifrån mitt öga. Idag är det en månad minus två dagar tills jag fyller vuxen. Tankar om detta har flygt i mitt huvud högt och lågt. Jag har aldrig haft ett problem med att växa upp, snarare tvärtom. Jag har ofta försökt påskynda processen såpass mycket det har gått. Det har väl gått sådär..

Vad man måste man ge upp för att kunna växa upp? Och bli vuxen i andras ögon? Det är frågor som håller mig vaken. Realisten i mig försöker att få mig att inse att man måste anpassa sig, vara realistisk och försöka bli lycklig här i livet. Jag borde släppa vissa drömmar och så. Men idealisten inom mig vägrar släppa rodret. Jag har drömmar viktigare än så. Större än så. Jag drömmer om demokrati, frihet och rättvisa. Det är jag inte redo att släppa ännu, inte ens på dagen en exekutionspatrull släpar ut mig från mitt hus.

Vissa saker är viktigare än livet, och än lycka. På den nivån väljer jag att drömma, drömmar som lever kvar utan mig. Drömmar som aldrig skadar, drömmar som inte förtrycker, drömmar som tröstar. Drömmar som ler och får mig att le tillbaka. Det är äkta skönhet.

Det finns något romantiskt över en mörk stilla natt, känslan av hur den andas frihet och låter drömmar flöda utan problem.

Running for office

Som ni ser så finns det numera en kandidatursida på den här bloggen. Jag har officiellt nu ställt upp i Piratpartiets primär val inför riksdagsvalet 2010.
Det innebär att jag ska försöka komma med på Piratpartiets riksdagslista. Detta är vad jag skrev som reklamtext för mig: 

”Det jag tillför som kandidat är en brinnande passion för Piratpartiets politik. Och detta kompletteras av ett djupt intresse för riksdagsarbetet i sig. Min passion för politik och Piratpartiets politik är en garanti för att jag alltid kommer att jobba hårt.”

Det sammanfattar väldigt bra vad jag tillför. Jag skulle kunna skriva varför man ska rösta på mig här, men jag väljer hellre att skriva att om varför du ska rösta på Piratpartiet. Piratpartiet är en röst på ett parti som står upp för demokratin på den nyaste av infrastrukturer, internet. Ett parti som inte gör skillnad på rättigheter på internet och rättigheter i verkligheten. Ett parti som inte tar demokrati och medborgarrätt för givet utan ständigt vill jobba för en förbättring och spridning av dessa i samhället.

Uprising

Ibland upplever man ögonblick av klarhet. Sådana vackra glasklara ögonblick, då allt är självklart och blänkande. Det hände mig i veckan. Jag stod i duschen och fick uppleva en perfekt insikt. Vattnet öppnade mina ögon på något sätt och åtminstone en liten stund fick jag känna mig helt i fridfull och som en del av en värld så vacker. Det är verkligen något som fick mig att inse att vissa saker är så värdefull att kämpa för att jag kan ge min övertygelse och mitt liv för att försvara dem. Som princip visste jag redan det, men som känsla var det längesen jag känslomässigt var där.

Reality

Utan utveckling kommer aldrig idealen bli realistiska.

Ideal

Jag tjänar mina ideal, och jag låter inte mina ideal tjäna mig.

Reality

”Majoritetens uppfattning av verkligheten är sällan deras egen.”
- Okänd